Det blev en härlig seger för moderaterna med 30% av rösterna preliminärt. Men utan egen majoritet blev det smolk i bägaren. Visserligen är allt inte räknat, men det blir sannolikt ingen förändring. Därmed återstår att söka uppgörelser över blockgränserna.
Fredrik Reinfeldt har som aviserades redan före valet öppnat för Miljöpartiet. Det gjorde han även valnatten. Miljöpartiet säger nej. Det är helt enligt regelboken. De sitter i en samarbetssits med S och V och måste säga nej. Till att börja med. De kommer att fortsätta att säga nej, hänvisande till oöverstigeliga krav som ingen förbifart Stockholm, ingen kärnkraft och höjd bensinskatt.
Miljöpartiet vet sitt värde. De vet att M aldrig kommer att stödja sig på SD. Men de vet också att ett fortsatt rödgrönt samarbete kommer inte att leda någonstans. MP kommer att få fortsätta sin ökenvandring. Vill de realisera några av sina hjärtefrågor, allierar de sig med Alliansen. Precis som deras egna regionala ledare tycker MP ska göra.
Alliansen kan emellertid lugnt vänta ut MP. Precis som sossarna kunnat regera Sverige utan egen majoritet i decennier, så kan Fredrik Reinfeldt kryssa mellan de svåra frågorna och förlita sig på att inte möta ett misstroendevotum. Miljöpartiet kommer att säga nej till samarbete ända fram till dess att Fredrik avbryter förhandlingarna, förklarar att det inte går och ska till att kasta nyckeln i Nyköpingsån.
Då kommer Maria Wetterstrand komma springande och försöka fånga en lyra, innan regeringsnyckeln plaskar i vattnet. Om hon menar allvar med sin miljöpolitik. Hur var det nu MP formulerade sig en gång..."Söka samarbete över blockpolitiken...inte gå till vänster inte gå till höger utan rakt fram"!
Om Mona Sahlin menar allvar med sitt avståndstagande från SD, så kvittar hon ut tillsammans med Alliansen lika många riksdagsledamöter som SD har. På så vis kan S rösta ja till förslaget att ta hem trupper från Afganistan, men ändå förlora omröstningen till regeringens fördel.
SvaraRadera